ALBUM: THE KNIFE – SHAKING THE HABITUAL

Jag drar ett djupt andetag och inväntar att denna konststorm drar förbi. Illa kvickt.

shaking_the_habitual_packshot

THE KNIFE SHAKING THE HABITUAL (Rabid Records) @@

Det här är nästintill ett konceptuellt självmål. Med tanke på vad vi förekommits med i form av politiska manifest som pressrelease, tecknade serier om konsumtionssamhället, den snyggt gälla, men klart medvetna designen kring albumreleasen och två lovande singlar med varsin artyvideo som mynnat ut till experimentellt ingenting, ja, då är det riktigt förutsägbart att duons fjärde fullängdare skulle vara ett pretentiöst stycke magplask. Men får jag verkligen säga det om en musikalisk helig ko, som The Knife ändå verkar vara?

Den frihet som Dreijers besitter är beundransvärd och kudos för att dom inte tillåter sig hållas inom de sedvanliga ramarna. Allting är sannerligen omkullkastat. Och det finns alla förutsättningar för att det skulle kunna sluta i ett dystopiskt, mörkt och politiskt mästerverk. För dom vilar inte på gamla meriter, dom jagar nya utmaningar och syskonen har delvis arbetat fram materialet genom att improvisera live i jamsessioner med datorer, vilket också ger en ständig lustfylld puls och aldrig en lugn stund i arrangemangen. Men där någonstans i den där jakten på den musikaliska spänningen, i den vilda experimentlustan tappar dom också melodierna, kompositionerna. Som jag VET att dom kan skapa, även med sin kompromisslöshet och svärta. Välj vilket spår som helst, från mästerverket Silent Shout. Eller Karins soloprojekt Fever Ray för den skull. Herregud, vilka låtar!

När dom sedan i Old dreams waiting to be realizied ger oss 19 minuter ambientliknande ljud, jag säger det igen; 19 minuter ambientljud, som inspelats i ett pannrum, börjar jag fundera om jag inte hamnat i en av David Lynch usla låtsasfilmer, vars syfte är att spela ett spratt med sin publik . “Låt oss se vem som köper smörjan?” Och dessvärre är övervägande delen av Shaking The Habitual, trots sina starka och inspirerande politiska ställningstagande i texterna, fast i en kvasiintellektuell konstform. För det som är kvar när alla industriella lager har skalats av är synnerligen tråkig och konstruerad konstpop. Varken mer eller mindre. Det är lite som när en annan av mina husgudar Björk, tappade fokus i Medulla och Drawing Restraint 9. Det är bara att ta ett djupt andetag och vänta ut stormen. Dom hittar tillbaka.

Tagged ,

2 thoughts on “ALBUM: THE KNIFE – SHAKING THE HABITUAL

  1. Viola Vamp says:

    Fan vad träligt då!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: