MUSIK: ANITA BAKER – LATELY

Efter flera års tystnad, så kan vi nu väcka förhoppningarna om ett nytt album med ljuvliga Anita Baker.

anita

Som om det inte räckte för denna udda fågel, att längs en byhåla vid Hälsingekusten, på 80-talet, alltmer bli varse som sitt växande utanförskap, tack vare realisationen som sin identitet som bög, så skulle jag också brådmoget falla för en musiksmak, som kan tyckas vara way beyond my years. Det var Alexander O’Neal, Luther Vandross, Loose Ends och Johnny Gill, för att nämna några, som tog bestämda kliv in i mitt tonårsrum där under andra halvan av 80-talet. Jag föll som en fura.

Sen var det det här med Anita Baker. Den idag 55-åriga souljazzsångerskan började sin karriär i gruppen Chapter 8 i slutet av 70-talet, för att 1983 officiellt börja sin solokarriär med debuten The Songstress. Det var dock med albumet Rapture (1986) som hennes stora genombrott kom och vilket rättfärdigt sådant. Ett av flaggskeppen var superba Sweet love.

 

Ja, jag sätt där på mitt pojkrum och förtrollades av denna nya musikaliska värld, som jag introducerades till tack vare Soul Corner och Mats Nileskär på P3. I mitt sökande efter identitet, blev soulmusiken den perfekta trösten och en finfin balans till den popmusik jag levt med, under mina första tolv levnadsår.

Det var något speciellt med den där ständigt närliggande stråket av jazz och gospel i Anitas röst och musik, som skövlade genom mina inre rum och parkerade sig där. Permanent. Ja, för sen kom Compositions (1990) och Rhythm Of Love (1994), där hon höll greppet om mig. Nej, det är inga perfekta album, men som jag älskade dom. Som t.ex. den magnifika Body and soul från Rhytthm Of Love.

 

Det skulle dröja ytterligare tio år innan ett nytt musikaliskt livstecken skulle uppenbara sig och det var år 2004, med albumet My Everything och året därpå julalbumet  Christmas Fantasy. Och så nu då, ytterligare sju-åtta år senare. Förstå min lycka, när jag hittade denna nya låt, Lately, med Ms Anita Baker. Okej, låten är inte ny i sig, den är skriven och ursprungligen inspelad av Tyrese 1999, men känns som ny i Bakers version, som hon gör till sin egen. Ett album var tänkt att släppas redan i fjol, under namnet Only Forever, men än så länge finns inget officiellt releasedatum.

Lite rolig kuriosa (kanske mest för mig själv) är att tre kvinnliga artisterna jag upptäckte och förälskade mig i på 80-talet och som fortfarande är aktiva och håller fanan högt på varsitt sätt idag, är alla födda 1958 – Madonna, Kate Bush och Anita.

Så varsågod, lite lördagslyx i form av Anita Baker.

Tagged ,

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: