DANS: OMPRÖVNING

Känsligt och respektfullt om balettens matematiska precision och moderna dansens utforskande.

Anna-Mi Fredriksson, foto: Weld



OMPRÖVNING 
Ide/koreografi: Anna Koch
Dans: Anna-Mi Fredriksson
Musik: Beethoven, Elaine Radique, Gil Scott-Heron, Roll The Dice
Spelas på Weld, Stockholm t.o.m. 25 mars 2012
@@@

A) Koreografen (Anna) vet att hon skapar en rätt klassisk koreografi. Den klassiska dansaren (Anna-Mi) vet att så icke är fallet.
B) Den klassiska dansaren (Anna-Mi) vet att hon ingår i en modern koreografi, men koreografen (Anna) tänker att så icke är fallet.

Dessa komiska och finurliga rader, plockade ur programbladet, ger en tydlig hint om vad vi bjuds på i Omprövning på Weld. Anna Koch har i sitt nya verk tagit sig själv på en nostalgisk resa genom balettens pliéer, jetéer, fem grundpositioner och ändlösa serier av steg och minutiöst strukturerade rörelsefraser. Och inte någon illavarslande nostalgi, där koreografen klänger sig fast till något förgängligt eller av bitter saknad. Eller för den delen hånande av den klassiska genren, där Koch själv började sin träning en gång i tiden. Det är snarare en kärleksfylld hyllning till en gammal god kamrat. Lite som en lyckad återförening, där vi upptäcker nya, spännande sidor hos den där vännen vi tappat kontakten med.
Koch bryter inte på något sätt ner dansen i sina beståndsdelar, utan snarare belyser charmen och det hårda, enträgna hantverket som ligger bakom den ofta så trista precision som balett kräver. Det blir som en positiv dansversion av “ur askan i elden”. Ur baletten i det moderna. Eller nåt. Och genom att placera den matematiskt exakta tekniken i Welds industriliknande lokaler med avslöjande lysrör blottar hon inte bara tekniken, utan även sin egen prima contemporary ballerina, Anna-Mi Fredriksson.
Anna-Mi nu för första gången på en svensk scen, efter flera år i dansexil på The English National Ballet, får inte bara chansen att briljera med sin klassiska teknik, utan vi får också ta del av vad som känns som en personlig utveckling in i ett nytt territorium för Anna-Mi. Ett utforskande av kroppens nya sätt att tala. Och där knyter vi tillbaka till de rader jag plockade ur programbladet, hur koreografen och dansaren uppfattar samma föreställning.
Koch har tagit vara på Fredrikssons känslighet och seriositet, som med sin nedtonade utstrålning ibland gränsar till anspråkslös. Men då tar kroppen henne till nya platser och framför allt, händer något när hon kliver in och ur balettens förgängliga språk. Och när hon successivt och återhållet bygger upp sig mot en kontrollerad eufori infinner sig ett lugn i mig. Tack vare känsligheten, respekten och värdigheten Koch och Fredriksson bjuder på.
Och sen är underbart kort.

Anna-Mi Fredriksson, foto: Fredrik Wåhlstedt

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: