DANS: WHAT THEY ARE INSTEAD OF & PRE-STUDY FOR HAMLET

När teaterinstallationen tar över och dansen får stryka på foten, ja, då tappar jag intresset mångfalt. 

WHAT THEY ARE INSTEAD OF
Koreografi och medverkande: Jared Gradinger och Angela Schubot
@@


PRE-STUDY FOR HAMLET
Koreografi: Jens Östberg
Medverkande: Jens Östberg och Ludde Hagberg
Ljusdesign: SUTODA
Musik: Daniel Söderberg
@


MDT, Stockholm

Häromkvällen tog jag mig till Moderna Dansteatern, eller MDT, som det nu heter. Där bjöds det på en Double Bill, där tysk/amerikanskan duon Schubot/Gradinger och svenska Bortalaget/Jens Östberg delade på aftonen. Med ett glatt sinne trampade jag till Skeppsholmen, för att uppleva lite dans. Trodde jag. Vad hände? Jo, jag gick från grymt taggad till oförklarligt ledsen inom ramen av ett par timmar.
Kvällens första del med Schubot/Gradinger har sin givna plats på MDT. I what they are instead of utforskar duon det dynamiska, kroppsliga uttrycket, som dom gjort i två tidigare verk under sina tio år som kollegor och vänner. Dom ställer sig frågan om vi med intimitet kan forma en gemenskap som sträcker sig utanför hudens gränser? Pretentiöst. Ja, givetvis. Men vad var det jag såg egentligen? Var det två apors långsamt plågsamma parningslek? En abstrakt förkroppsligad andningsövning?
Det är ömsom våldsamt manipulerande av kroppar och andning, ömsom varsam guidning, i princip aldrig utan att tappa greppet om varandra. Endast med andning som ackompanjemang. Duons kroppar står enkom för uttrycket, då deras ansikten och mimik är i princip avstängda, vilket får mig att längta efter ett livstecken utöver deras sammansvetsade kroppar. Tyvärr bidrar det till att stycket blir humorlöst, trots att kroppens kompositioner ibland bjuder på fantasirika föreställningar. Styrkan i duetten är det primitiva och enkla. Och pauserna. Det få gånger som duon stannar upp, lättar mitt hjärta och jag tänker att nu händer det. Nu lyfter vi. Men det repetativa och saknaden av process eller utveckling i verket gör att jag blir uttråkad och reprisen dom gör, är totalt överflödig.
Döm då av min förvåning när det visar sig att denna första del är den med ljusår bättre parten av kvällen på MDT. Från den vita, rena studioscenen förflyttas vi till ett scenrum, som av Bortalaget med Jens Östberg i spetsen, har belamrats med bråte, skräp och pappersblad med samma innehåll som de programblad vi tilldelats i foajén. Ikväll spelas Pre-study for Hamlet även i en lång version på fem (!!) timmar. Gud hjälp oss!
Här kommer min kluvna inställning till den experimentella moderna dansen in. När dansen får stryka på foten till förmån av en installationsliknande form, bör det vara sensationellt för att få mig att rubba på mina invändningar/fördomar/farhågor och det gör det verkligen inte här. Och nej, jag kräver inte en timmas lång performance med minituöst koreograferade dansnummer för att få mig vakna ur tristessdvalan. Ge mig ett innehåll. Ge mig en kropp. Vad som helst!  Ge mig något mer än en tröttsam spexliknande teaterinstallation.
Det här är Dum & dummare möter Gökboet. Som ett illa regisserat barnprogram. Men mer känns det som om Hamlet-fasaden bara är en ursäkt för att vuxna män ska kunna ställa sig på scenen med inga egentliga idéer över huvudtaget för att leka med papper och bråte. Ja, jag är hård och inte ett dugg förlåtande, för det här är provocerande uselt. Förmildrande omständigheter? Knappt några alls.
Det skulle kunna vara idén som presenteras i programbladet, som faktiskt har en poäng. Frågan Bortalaget ställer sig hur dödar vi den uttjatade pjäsen Hamlet? Kan det vara så att om man gör den ultimata uppsättningen, tar den därmed bort all lust att vilja återuppföra den igen? En fråga som i sig kan projiceras på näst intill vilken pjäs som helst.
Och deras dissekering av Hamlet börjar finurligt med skapandet av den klassiska teaterkostymen med hjälp av programblad, för att sedan marschera och skövla sig fram genom uppbyggda pappersslott av Hamlet. Men sen tar det slut. Det dör. På alla tänkbara sätt. Och jag sitter och längtar efter en ny uppsättning av Hamlet. Men det kanske var en dubbeltydig mening i Bortalagets frågeställning? Att vi faktiskt VILL se en ny uppsättning igen efter att ha sett Pre-study for Hamlet.
Och kalla mig mer än gärna danskonservativ, men jag saknar dans. För kvällens andra del har i min värld absolut ingenting med dans att göra. Överhuvudtaget.
Men jag vägrar bli bitter, utan blickar hellre framåt mot nya dansäventyr. Med dans i.

Ludde Hagberg, Pre-study for Hamlet

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: