SPEEDOS ÅRSKRÖNIKA 2011

Och så till slut en kort sammanfattning av lite gott och blandat från det gångna året, som drabbat mig på ett eller annat sätt. Därmed är siktet inställt på 2012.

Årets darling
DRAKE

Presentation överflödig. Knappt hade sensationella debuten Thank Me Later hunnit svalna av på den digitala skivspelaren, så bränner han av med årets album Take Care och innan dess har han hunnit med eminenta gästbesök på låtar med bl.a. Lil Wayne, Mary J Blige, Rihanna, Nicki Minaj. Och blogginläggen från undertecknad haglade.
Nu är siktet inställt på vårens konsert i Globen. LÄNGTAR!

Årets sena upptäckt
FRANK OCEAN

På årets sista skälvande dagar drabbas jag av vad som känns som en adept till Drake, 24-årige Frank Ocean och hans debut Nostalgia, Ultra, som han släppte via tumblr på sensommaren. Mitt 2012 lär inte bli sig inte likt med denna skamlöst vackra stämma, i hörlurarna. Här samsas Coldplay-, Radiohead- MGMT- och Eagles-samplingar med uppfriskande moderna texter om homoäktenskap och kvinnans rätt till sin egen kropp. Det tillsammans med det organiska flödet som flyter likt raspig honung genom debuten gör detta sällsynt drabbande och inget annat än briljant. Hade undertecknad upptäckt denna pärla tidigare hade den hamnat på album-topp-10. Utan tvekan.

Årets knockout
LOREEN

Hon var min favorit i första Idol-säsongen, där hon slutade som fyra, men efter det försvann hon helt från strålkastarljuset, till min stora förtret. Inför den stundande medverkan i Melodifestivalen 2011 blev jag lite skeptisk och undrade i min stillhet, vad hon skulle där att göra? Men när hon sedan dundrade genom TV-rutan med sin maffiga röst, sin hallonsnöreblus och den där fullkomligt fan-fuckin-tastiska låten My heart is refusing me, (1:a på undertecknads årsbästa-låtar-lista) sköljdes alla mina tveksamheter all världens väg, och våren kom att handla om Loreen.

Årets live 1
JOHN GRANT

Att lyckas överföra magin från debutalbumet Queen Of Denmark till en intim, vacker och fullkomligt underbar livespelning på Södra Teatern i april, var inte på något sätt givet, men det var exakt det herr Grant gjorde. Så nu längtar jag efter mera, mera, mera!

Årets live 2
RAPHAEL SAADIQ

Vårkvällen på Göta Källare kokade av förstaklassig r’n’b tack vare underbare Raphael Saadiq, som sin vana trogen levererade en högoktanig konsert, där han åter igen visade hur en naturlig övergång från album till live ska låta.

Årets chatterbox
ADELE

Förutom att hon förgyllt året med fantastiska låtar och sin mäktiga röst, har hon visat sig vara en av de mest genuina, roligaste och pratglada popstjärnorna. Få stjärnor bjuder så vitt och brett på sig själv som Adele gör och det ofta ackompanjerad av ett oemotståndligt hästgarv som inte går av för hackor. Så många gånger som jag tittat på detta avsnitt av Graham Norton Show och skrattat mig halvt fördärvad åt denna fantastiska kvinna. Och sen kliver hon upp på scenen och bränner av en ljuvlig liveversion av Set fire to the rain. Det är bara att älska.

Årets skådespelare
LESLEY MANVILLE

Idel kvinnor bland de mest minnesvärda insatserna på vita duken och TV. Först ut, Lesley Manville som tack vare ett starkt och smärtsamt porträtt i Mike Leighs magiska Medan åren går, klev fram ur birollssammanhangen för att visa var skåpet ska stå. Ett sensationellt porträtt, som går i samma klass som Brenda Blethyns Cynthia i en annan Mike Leigh-klassiker, Hemligheter och lögner.

Årets skådespelare 2
LAURA LINNEY

Amerikanskan som förgyllt filmer och TV-serier i snart 20 år och som undertecknad upptäckte i ljuvliga Tales of the city från 1993, fick en paradroll i cancersjuka Cathy och hennes ovanliga kamp mot cancern. Briljans ut i fingerspetsarna och värd all uppmärksamhet hon kan få.

Årets skådespelare 3
CLAIRE DANES

Hon slog igenom redan som 15-åring i Mitt så kallade liv och har helt klart förvaltat sin talang med sällsynt skådad precision. En karaktär som Carrie Mathison i Homeland hade lätt, med sitt enorma driv, sina neurotiska anlag och sitt sjukdomstillstånd, kunnat bli en schablon, men Danes tolkning är utom denna värld och jag blir drabbad istället för distanserad.

Årets hunk
IDRIS ELBA

Årets läckraste man är utan tvekan brittiska skådespelaren Idris Elba, som setts lite här och där under året som gått. Nu är det bara att hoppas att han får roller som matchar hans begåvning och pondus, för vare sig serien eller hans insats i kriminaldramat Luther var mycket att hurra över och i The Big C blev han mest ett läckert kuttersmycke. Ej heller insatsen i Kenneth Branaghs tråkiga Thor gav så mycket valuta för pengarna. Synd bara på sådan het ärta.
Kanske Ridley Scotts Prometheus med premiär i augusti 2012, kan rädda dagen för Elba?

Årets scen
ANGELS IN AMERICA – MILLENIUM/PERESTROIKA 

Här ska jag omedelbart erkänna att mina besök på dans- och teaterscenerna var minst sagt undermåliga under 2011 och det ska definitivt förbättras under nästa år. Med det sagt vill jag ändå uppmärksamma denna finfina föreställning som jag såg så sent som i december. Tony Kushner Pulitzer Prize-vinnande pjäs, som även filmatiserats för HBO av Mike Nichols med oförglömliga insatser av bl.a. Meryl Streep, Emma Thompson och Jeffrey Wright, är fortfarande drygt tjugo år efter urpremiären aktuell och brännhet. När de två olika pjäserna spelas på Stadsteatern i Stockholm kan du se dessa var för sig, eller som jag och mitt sällskap gjorde, båda två efter varandra. Förutom känslig regi, bjöds vi på finfin skådespeleri av bl.a. Peter Gardiner, Emil Almén och Ola Rapace. Men det var två skådespelare som det gnistrade lite extra om. Allan Svensson i rollen som Roy M. Cohn, visade här vilken fantastisk skådespelare han är, som så lätt glöms bort i jönsiga svenska sitcomsammanhang. Och sedan Ida Engvoll, i rollen som Harper Pitt, för mig ett nytt ansikte. Men jävlar i min låda, vad bra hon var. Förmodligen pjäsens svåraste roll hanterar hon med en ovanlig blandning av skärpa, humor och svärta. Lägg namnet på minnet, för den tjejen kommer vi definitivt att se mer av.


Årets finska pinne
SPEEDO

Istället för att ta en fortsättningskurs i finska tänkte jag att det var allra roligast att lära sig, tabba sig och roa sig i direktsändning i Sveriges Radios webbsändningar. Närmare bestämt har jag under hösten orerat under flera fredagar i Sisuradios nöjesprogram Finska Pinnar, som en återkommande gäst i deras fredagspanel. Det har handlat om allt från briljansen i PJ Harveys politiska pop till varför det finns så få homo-hiphopare, från undertecknads otippade comeback inom dansen till den där känslan av att vara för sexig för facket. Så högt och lågt, med andra ord. Och väldigt roligt på flera plan!
Och nu på fredag 30 december kl.19, kan ni höra mig presentera mina topp fem svenska album och låtar i nämnda program. Länk här.

Årets förlust
AMY WINEHOUSE

Sorgligt att behöva säga det, men det kändes nästan oundvikligt och näst intill förutsägbart att en av nutidens största sångerskor skulle vid 27-års ålder gå en alldeles för tidig död till mötes. Vi får nu istället minnas henne genom hennes två fantastiska album och ett tredje godkänt, postumt album. Vila i frid, Amy.

Årets uppryckning
SVENSK SOUL/ R’N’B OCH HIP HOP

Med nya spännande artister som Ansiktet, Mohammed Ali, Albin Gromer, Beldina, Newkid, Aleks för att nämna några, kan framtida svensk soul och hip hop blir hur bra som helst. Här en lysande video från Ansiktet.

Årets “Måste-få-ett skivkontrakt-2012”
HUMUS

Mina karga landsmän upphör aldrig att förvåna. En av höstens mest lyckosamma upptäckter är Humus, som gör något så ovanligt som riktigt, riktigt bra neosoul. Kan inte påminna mig när någon senast i Sverige producerade så här bra soul och då har svenskarna ändå en finfin soulrenommé att luta sig mot. Men heja, heja Suomi!

 Humus: Nära dig by akanuke
 Humus: Panomies by akanuke

Årets “2012-borde-vara-hennes-år”
EMELI SANDÉ

Skottskan som skrivit låtar åt bl.a. Leona Lewis, Tinie Tempeh, Cheryl Cole och Susan Boyle, visade med suveräna debutsingeln Heaven att 90-talssoundet helt klart kan göras modernt och fräscht. Hon släpper debutalbumet Our Version Of Events i februari och förhoppningarna/förväntningarna är stora. Här nedan debutsingeln i en avskalad version hos Jools Holland.

2 thoughts on “SPEEDOS ÅRSKRÖNIKA 2011

  1. johanna says:

    helt brutalt så har jag snott ditt adeleavsnitt.. men jag har snällt länkat och skrivit fint att det inte är jag som har skrivit det! men jag dog för viden, såå rolig!

  2. sbd says:

    HAHA, ja, det är ju inte MITT Adele-avsnitt. Jag tror BBC äger det. Men jag tackar! Och ja, hon är rolig som fan!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: