ALBUM: SÄKERT! – FACIT

Kan det vara så att årets bästa svenska album är här?


SÄKERT! Facit
(Razzia/ Family Tree Music)

@@@@@

Det är som att lyssna på musik som har avigsidan utåt. Det är ganska obekvämt, sömmarna syns och du känner att något är fel innan du upptäcker själva felet. Jag tror det var just det som gjorde att jag inte blev vän med Facit förrän efter ett gäng lyssningar senare.
Annika Norlin väljer inte att stryka oss, sina lyssnare, medhårs. Det låter ibland på gränsen till orytmiskt, lite slarvigt och sen är den där norrländska dialekten som kortar av meningar, ord och toner, oväntat och abrupt. Men sen kommer jag på vad det är och det är ett engelskt uttryck som beskriver det bäst, hon sjunger med “her heart on her sleeve”. Hon blottar sig, fullkomligt orädd och förbehållslöst slungar hon sig ut, utan en omtanke om sitt eget välbefinnande. Som på ett korståg, bränner hon av ena bekännelsen efter den andra.
Det är denna totala hängivelse som gör det orytmiska, slarviga och norrländska så vackert och det är kombinationen av hennes våghalsighet i sång, text och musik, som till slut avväpnar mig totalt. Hon har en unik förmåga att få orden att låta som helt nya, hon sätter ihop meningar och fraser som jag inte hört tidigare i svensk popmusik. Och det tillsammans med de vackra, snirkliga melodierna, som smyger sig starkare och starkare för varje lyssning. Oavsett om det är självupplevt eller inte, så träffar hon rätt varje gång och jag är villig att tro på allt hon sjunger om.
Jag har redan tidigare bloggat om första singeln, briljanta Fredrik, sången om något så ocoolt som solidaritet. Sen har vi bitterljuva Dansa, fastän, i sin energiska skakostym, om att dansa bort sin hjärtesorg på ett bröllop. Och i När du dör, där hon sjunger om en begravning och på ett smärre sensationellt, vackert och självklart sätt jämför döden med en gran. Eller vad som sägs om dom första två meningarna i InfluensaTog mig in i din dröm inatt, smög omkring i din hjärnbark – vad finns där att inte älska?
Det är så det fortsätter, låt efter låt, text efter text, ord efter ord. Det finns inte ett snedsteg, inget skevt, bara den där känslan av att ha avigsidan utåt.
Annika Norlins engelskspråkiga projekt Hello Saferide, har jag inte fastnat för. Visserligen är det smart och intelligent popmusik, men den saknar det hon har hittat på svenska, ärlighet. För där Hello Saferide blir en aning konstruerad, är Säkert! totalt genuin och intuitiv.
Hon hade redan med 2007-års Säkert!-album en svensk klassiker i sina händer och hon lyckas banne mig göra det igen. För det här är fullkomligt lysande och enkom en njutning.
Det är bara att älska det här!

(Bästa spår: Isarna, Influensa, Dansa, fastän)

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: