SIX FEET UNDER

SIX FEET UNDER (2001-2005, HBO)

@@@@@

Jag följde denna serie slaviskt när den sändes på SVT och förälskade mig i den förbehållslöst. Införskaffade mig DVD-boxen innan jul och har nu betat av seriens fem säsonger. Lycka!

Efter “American Beauty” blev Alan Ball tillfrågad att skapa en TV-serie för HBO om en bergravningsbyrå och dess innehavare. Resultatet blev en av serierna som i början 2000-talet gick i bräschen för en ny era av amerikansk kvalitativ TV-drama och tänjde gränserna för vad som kunde visas på TV.

Serien börjar med att pappan i familjen Fisher omkommer i en bilolycka och där lade skaparna direkt an tonen och vad som skulle bli seriens största och viktigaste biroll, döden. Att sedan varje avsnitt i serien börjar med ett dödsfall, var ytterligare en lysande idé, som under åren gav oss makabra, tragikomiska och hjärtskärande dödsfall. Samt att den dysfunktionella familjen driver en begravningsbyrå gav serien ytterligare en knorr.

Det är lätt att skapa en serie med en dysfunktionell familj, men det svåra är att hålla det intressant och trovärdigt. Alan Ball lyckades samla ett gäng fantastiska manusförfattare, som hade fingertoppskänsla för vardagens storhet, komplexa relationer och människoöden.

Efter faderns bortgång, lämnas mamman Ruth kvar med sina vuxna barn Nate, David och Claire. Långsamt och med tillförsikt får vi lära känna personerna bakom och det är aldrig förutsägbart och alltid fascinerande. Här finns inte plats för stereotyper och de få gånger dom faktiskt dyker upp, är det bara för att återspegla våra egna fördomar och våra föreställningar om hur människor är.

Alla fem säsonger är dessutom en uppvisning av ett enastående ensemblespel. Skådespelarna lyckas skapa människor av kött och blod, med ett komplext inre liv, som vi i små doser får ta del av. Som sagt, ensemblen är makalös, men några av skådespelarna förtjänar en extra eloge.

Lauren Ambrose som yngsta barnet Claire, gör en fantastisk resa, både som skådespelare och i sin roll. Hon i princip växer upp mitt framför ögonen på oss och Claire har på något sätt rollen som “the voice of reason” i en serie där alla befinner sig i kaosets center. Även om hon själv är ständigt inneboende på samma plats.

Australiensiska Rachel Griffiths, som redan innan serien visade prov på stor skådespelarkonst i filmer som “Muriels bröllop” och “Hilary & Jackie”, ger oss ett övertygande och gripande porträtt av Brenda Chenowith. Förmodligen den svåraste rollen i serien, en roll som lätt skulle kunna bli porträtterad som enbart cynisk, osympatisk och egocentrad, men Griffiths vägrar falla in i den fällan. Tvärtom skapar hon en varm och hoppfull karaktär, som trots sitt trasiga förflutna vägrar att ge upp och som trots sina tillkortakommande blickar framåt.
Griffiths är numera med i den totalt urvattnade och menlösa “Brothers & sisters”, där hennes fantastiska talang är helt bortkastad. Men jag har inte gett upp på henne.

Som mamman Ruth ser vi Frances Conroy och är den ur persongalleriet som jag fastnade för först av alla. En fantastisk roll, en “once-in-a-lifetime-part” för Conroy, som briljerar från första scenen hon är med i. Ruth älskar man bara, det finns inget annat. Med sitt kontrollbehov, sina humörsvängningar och sitt sökande efter identitet och frihet.

Men lite extra bultar mitt hjärta för Michael C. Hall, som efter denna serie fortsatte röna framgångar med “Dexter”. Han spelar mellanbarnet David, som gav upp sina advokatdrömmar, för att arbeta på familjeföretaget och som, när vi kliver in i serien, kämpar med sin egen acceptans av sin homosexualitet.
Hall agerar med hela kroppen. Oavsett om det handlar om små skiftningar i ögonen elle dansandes i några “musikaldagdrömmar” eller i explosioner av ilska och rädsla. Fullkomligt mästerligt och det ska också sägas att detta var det första Michael C. Hall gjorde för TV eller film. Innan “Six feet under” hade han enbart arbetat på teaterscenen.

Alan Ball gick även han vidare mot nya framgångar med serien “True blood”, men i mina böcker är “Six feet under” hans mästerverk och förmodligen svår att överträffa.

Sammanfattningsvis, kan jag bara beordra er som inte sett serien, införskaffa den omedelbart. Det här är det bästa som gjorts för TV. Det bästa. BÄST!

 

 

 

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: